bis |
||||
|
Fiona Hunt, kanadensisk bibliotekarie, på frågan om folkbiblioteken kan vara hotade av nyliberalismen. Artikeln är tidigare publicerad i bis 2001:3. WTO – ett hot mot offentliga bibliotekbis: Du har i ett tal om globalisering enligt WTO sagt att de offentliga biblioteken skulle kuna försvinna nu när tjänster är nästa område som ska liberaliseras. FH: Ja, men låt mig, innan jag börjar svara, säga att globalisering i sig inte nödvändigtvis är något dåligt, den kan vara en bra sak. Och den är kanske oundviklig. Men WTO:s program för globalisering drivs av företagen och reglerna skrivs med tanke på företagens, och inte allmänhetens, bästa. GATS (General Agreement on Trade and Services) lägger fram ett helt nytt område för internationell handel, nämligen tjänster. GATS strävar efter att avreglera alla tjänster över alla gränser över hela världen med målet att tvinga varje land att avreglera alla tjänstesektorer och ge utländska tjänstebaserade företag samma behandling som de nationella företagen. Tjänster omfattar nästan allting som inte är en vara eller nyttighet: utbildning, hälsovård, radio & TV, barnomsorg, socialtjänst, vattenförsörjning, energidistribution och en mängd annat inklusive bibliotek, museer och arkiv. GATS är tydligt med sitt mål att privatisera de sista återstående resterna av den offentliga sektorn. Offentliga bibliotek kommer att stå inför samma hot som man förutsåg med the Multilateral Agreement on Investment (MAI), ett utkast till fördrag som övergavs i december 1998 efter att Frankrike hade dragit sig tillbaka från förhandlingarna. Skillnaden är att GATS redan finns och är relativt okänt för allmänheten, vilket gör det till ett lättare mål för WTO:s förhandlare. GATS fortskrider, alla förhandlingar är hemliga och förs bakom lyckta dörrar, så att litet eller ingen information om innehållet i samtalen läcker ut till allmänheten. bis: ”Nationell behandling” tycks vara ett nyckelbegrepp? FH: Ja, begreppet ”nationell behandling” finns med i alla WTO-överenskommelser och är avsett att skapa en gemensam plattform för alla företag som gör affärer på samma marknad så att inte utländska företag blir diskriminerade. Men nationell behandling i WTO:s tappning går ett steg längre. Inte nog med att utländska företag måste behandlas på samma sätt som inhemska, det finns inte heller något sätt för regeringar att kräva ett visst beteende av dem. bis: På vilket sätt skulle detta kunna utgöra ett hot mot offentliga bibliotek i Sverige? FH: Offentliga bibliotek verkar i den offentliga sektorn och finansieras med skatter. Föreställ dig att ett företag som erbjuder informationstjänster etablerar sig på den svenska marknaden och kräver samma bidrag och skattefinansiering som de offentliga biblioteken får. Det skulle ha rätt att göra detta enligt reglerna för nationell behandling, förutsatt att det kan bevisa att det är samma typ av företag. Regeringens mest sannolika svar skulle vara att skära ned på eller upphöra med offentligt stöd till biblioteken för att undvika liknande krav i framtiden. Biblioteken skulle kunna se sig tvingade att generera inkomster för att överleva. Det värsta scenariet är att biblioteken, utan statligt stöd, skulle kunna försvinna helt och hållet. Allmänheten skulle då bli tvungen att köpa sin information från informationsföretag eller från bibliotek, om biblioteken kan hålla sig flytande genom att ta betalt för sina tjänster. I båda fallen skulle allmänheten få betala för information som en gång var offentligt tillgänglig. bis: På något sätt är detta väldigt svårt att föreställa sig. FH: Ja, men detta hot är högst reellt. Hur stort det är beror på hur biblioteken klassificeras enligt GATS. Nu har biblioteken råkat hamna i den breda kategorin ”Avdelning 96 Rekreations-, Kultur- och Idrottstjänster” enligt FN:s klassificering av tjänster. Det är den som länderna brukar använda när de gör sina åtaganden till GATS. På the European Commission´s INFO-POINT on World Trade in Services sida ser man vilka länder som har träffat överenskommelser om bibliotekstjänster. Där framgår att USA och Japan har gjort åtaganden som betyder att varje lands privata biblioteksföretag skulle kunna vara med och tävla om kontrakt på lokala bibliotek när denna sektor väl har öppnats för konkurrens. bis: Ser du några mer konkreta tecken på att de offentliga biblioteken är hotade eller är detta mer allmänna farhågor? FH: Enligt en artikel i Vancouver Sun från augusti 1999 finns det företag som lanserar vad de kallar informationsmarknader på Internet. Informationsmarknaderna erbjuder referenstjänster till betalande kunder (Ott 1999) genom att para ihop experter inom olika områden med människor som söker svar på e-postade frågor. När kunden fått ett svar betalar han en avgift, av vilken både experten och informationsmarknaden tar en andel. Om företag som erbjuder den här typen av tjänster skulle etablera sig på den amerikanska marknaden skulle de, med hänvisning till riktlinjerna för nationell behandling, kunna kräva statlig finansiering, genom att beskriva sig själva som biblioteksliknande företag som erbjuder biblioteksliknande tjänster. För övrigt är det många bibliotek som experimenterar med avgifter för vissa tjänster, för att kompensera sig för redan otillräckliga finansieringsnivåer; vilket kan öppna dörren för konkurrens från företag som erbjuder samma typer av tjänster. bis: Vilka val har då den svenska regeringen? FH: Om du läser förslaget till dokument om tjänster från Seattle WTO Ministerial Conference, 30 november – 4 december 1999, ser du att det är farligt tvetydigt och lämnar dörren öppen för förhandlarna att gå i vilken riktning de vill. WTO:s medlemmar måste ge exempel på områden som de är villiga att öppna för liberalisering. Beslut som fattats under förhandlingarna kommer att appliceras enbart på dessa områden. Emellertid kommer vissa klausuler att tillämpas horisontellt på alla sektorer, inte endast på de föreslagna. Så även om en WTO-medlem inte vill ha med utbildningsområdet eller hälsovården eller biblioteken kommer dessa områden troligen ändå att hamna under några av de värsta GATS-klausulerna. bis: Detta betyder att det skulle bli omöjligt att driva en nationell kulturpolitik? FH: Om WTO ifrågasätter en nationell reglering skulle landet i fråga behöva bevisa att den ifrågasatta regleringen tjänar ett godkänt syfte. En sammanställning av vad WTO betraktar som legitima syften visar att försvaret av det allmännas intresse inte hör dit. Det gör inte heller kulturell mångfald och miljöskydd. Däremot föreslås det i en konfidentiell skrivelse från 9 maj 2000 att legitima syften skulle kunna innefatta ekonomisk effektivitet, konkurrens och ekonomisk utveckling. Det finns en klausul i GATS som undantar tjänster som ges under utövande av statlig myndighet. Men offentliga tjänster som verkar i konkurrens med andra tjänsteföretag, som privata skolor, skulle inte omfattas av detta undantag. Ett bibliotek skulle kunna anses verka i konkurrens med andra servicegivare genom att det tar avgift för vissa tjänster. bis: Vad tycker du svenska biblioteksarbetare ska göra då? FH: Om man bortser från all retorik är målsättningen att liberalisera alla områden, om inte genast så efter hand. GATS artikel 19 talar om en fortlöpande liberalisering och slår fast att målet är att successivt uppnå högre grader av liberalisering i handeln med tjänster… Det finns mycket ni kan göra för att hjälpa till att stoppa detta:
Intervjufrågor och sammanställning: Lennart Wettmark |
||||