bis |
||||
Kommentar till intervjun med Fiona Hunt i bis 2001:3 angående WTO och de offentliga biblioteken. Leif Pagrotskys inlägg publicerades i bis 2001:4
Vi gör inga åtaganden som inverkar på våra folkbibliotek.I artikeln "WTO ett hot mot offentliga bibliotek" i tidningen bis 2001:3 diskuteras en rad aspekter av det Allmänna Tjänstehandelsavtalet (GATS, General Agreement on Trade in Services). Kulturminister Marita Ulvskog har lämnat kommentarer rörande den svenska politiken på biblioteksområdet och dess koppling till GATS. Jag vill här ta upp några övergripande aspekter av tjänstehandel, GATS och Sveriges hållning i de pågående förhandlingarna om liberaliseringar av den internationella tjänstehandeln. Sverige var en pådrivande part under de förhandlingar som ledde fram till GATS - det första avtalet som reglerar den internationella tjänstehandeln. Samtidigt som vi genom GATS fick ett avtal som ger svenska företag ökat tillträde till andra länders tjänstemarknader, så lades också fast vissa grundläggande principer för länders rätt att reglera den egna tjänstemarknaden. GATS säger tydligt att offentligt tillhandahållna tjänster som t.ex. vårt utbildningsväsen och sjukvården - inte omfattas av avtalet. Ländernas fulla rätt att själva reglera, och införa nya regleringar, på tjänsteområdet slås fast i avtalet. De åtaganden som WTO:s medlemsländer har gjort i GATS görs genom s.k. positiv listning. Det betyder att länderna själva avgör vilka åtaganden som de vill göra inom vilka sektorer och i vilken utsträckning man vill öppna en viss tjänstemarknad för andra länders aktörer. Att ett land har gjort ett visst åtagande tvingar inte något annat land att göra motsvarande åtagande. Det finns således ingenting i GATS som tvingar ett land att öppna en viss sektor. Det är ländernas regeringar som förhandlar i WTO, inte företag. Jag vill också poängtera att GATS endast rör internationell tjänstehandel. Begreppet liberaliseringar, som rör den internationella handeln, är skilt från privatiseringar. Privatiseringar inom olika sektorer görs utifrån politiska beslut i de enskilda länderna, och kan inte påtvingas via GATS. De principer i GATS som jag har refererat till ovan är mycket viktiga för regeringen, och vi kommer att värna om dessa i de nu pågående förhandlingarna om ytterligare liberaliseringar av den internationella tjänstehandeln. Sverige kommer inte att göra sådana åtaganden som skulle kunna inverka på den politik vi vill föra på tjänstehandelsområdet, inklusive vad gäller den offentliga sektorn i Sverige och t.ex. våra offentliga bibliotek. Då Sverige är ett relativt litet land är det viktigt att vi kan exportera våra produkter och tjänster till andra länder. Tjänster står för hela två tredjedelar av produktionen i Sverige idag. Genom export skapas arbetstillfällen i Sverige, och tillväxten gynnas. För att öka möjligheterna för våra företag att exportera till andra länder verkar regeringen för liberaliseringar i den internationella handeln, inklusive tjänstehandeln. Den svenska tjänstemarknaden är idag redan relativt öppen, vilket kommer svenska konsumenter till del genom ett brett utbud av tjänster till vettiga priser. På WTO:s hemsida (www.wto.org) finns rikligt med material om GATS. Där kan man ta del av avtalstexten, se vilka åtaganden olika länder har gjort, och läsa protokoll från möten i WTO. På UD:s hemsida (www.utrikes.regeringen.se) finns information om olika handelspolitiska frågor. Kommerskollegium har också bra material (www.kommers.se) som förklarar olika aspekter av GATS. Med vänlig hälsning, |
||||