Att utveckla 
skolbibliotek i Sydafrika

(Manus till artikel i Barn- och kultur 1998:4-5)

"Mellan våra olika besök fanns tid att ventilera olika spörsmål. Melrose och Viceroy diskuterade livligt olika vägar att gå för att kunna realisera idéer och tankar de fått vid de olika besöken" (Ur Agneta Sandströms rapport från Kristianstad)

Att utveckla bibliotek i Sydafrika kräver en aktiv medverkan av alla goda krafter som vill ställa upp för det nya demokratiska Sydafrika. Svarta och vita, men också sydafrikanska och svenska. Så är det i det svensk-sydafrikanska skolbiblioteksprojektet "Library Practice for Young Learners. Developing School Library Resources for Primary and Secondary Schools in Disadvantaged Areas in South Africa"

June är s.k. färgad media advisor i Western Cape-provinsen. Hon kan berätta om bojkotter och skolstrejker i Kapstaden under tidigt 80-tal. Nu är hon pessimistisk. Både om skolan och, tycks det, om Sydafrika. Helst såg hon att hennes dotter flyttade till England. Men June har ett rättvisepatos, som inte bara lett henne till ANC-arbete, utan också ger henne kraft i arbetet i det väldiga distrikt hon har. Hon skall nu aktivt arbeta tillsammans med Wilma från Knysna, en känd semesterort längs Garden Route. Som på så många andra orter finns det kåkstäder, där inflyttade samlats i hopp om att närheten till ett etablerat samhälle skall kunna innebära chansen till ett nytt liv. Wilma är bibliotekarie på en high school och med aktivt stöd av June och sin rektor ska hon försöka etablera ett skolbibliotek som ska fungera som ett stöd också för några andra skolor, men också som ett mönster för ännu fler.

June och Wilma utgör två av 19 /lärar/bibliotekarier som besökte Sverige i maj som en del i det stora skolbiblioteksprojekt under två år som svenska biståndsmyndigheten Sida finansierar. Projektet har utvecklats av de två små biblioteksorganisationerna BiS (Bibliotek i Samhälle) i Sverige och LIWO (Library and Information Workers Organisation) i Sydafrika efter en omfattande gemensam planering.

Samarbetet mellan de två aktivistorganisationerna LIWO och BiS går tillbaka till tidigt 90-tal. Utbyte av artiklar, gemensam demonstration vid IFLA-mötet i Stockholm 1991 och så småningom ett Sidastöd via BiS för en skolbibliotekskonferens i Durban i november 1995. Den kom att leda vidare till en utmärkt skolbiblioteksutredning, som aktivt bidragit till det aktuella skolbiblioteksprojeketet.

I Sydafrika avskedar man i år lärare av brist på pengar. Läroböcker saknas. Klasserna är stora. Är det skolbibliotek Sydafrika behöver?

Ja, Sydafrika behöver biblioteksresurser till sina skolor, hur svårt det än kan verka! Skälet är Curriculum 2005, dvs den rullande läroplansförändring som fram till år 2005 ska ställa om Sydafrikas utbildningssystem från en traditionell katederundervisning till en målstyrd undervisning med ett undersökande arbetssätt, inspirerad av Australien, Nya Zeeland och USA, men det skulle lika gärna ha kunnat vara av den svenska läroplanen. För att detta nya ("Outcomes Based Education") ska fungera behövs organiserade resurser. Det kan vara tillgång till ett bibliotek, ett eget skolbibliotek, någon form av resurscentrum, klassrumssamlingar etc. Det kan inte finnas en modell för hur det skall se ut, allra minst i alla fattiga, eftersatta delar av Sydafrika.

Just detta handlar BiS/LIWOs tvååriga skolbiblioteksprojekt om. Vi vet att tillgång på resurser också handlar om mänskliga resurser. Att engagera sig, ta ett eget ansvar, vara öppen för nya idéer, att samarbeta, se möjligheter, prova något nytt. Det här projektet har några förhoppningsfulla mål:

I september ifjol träffades för första gången de skolbiblioteksansvariga i Sydafrikas nio provinser och deras motsvarighet på utbildningsdepartementet i Pretoria. Under en vecka i Stockholm kunde de bo tillsammans, göra gemensamma studiebesök, tillsammans lyssna på en rad svenska företrädare för bibliotek och utbildning och de kunde tala om gemensamma erfarenheter och problem. Och under en hel dag skärskådade och diskuterade de projektet, under ledning av June Matlala från Utbildningsdepartementet i Pretoria och gjorde det långsamt till sitt gemensamma ansvar. Sista dagen diskuterade man och utvecklade de kriterier som skulle komma att styra uttagningen av de 18 bibliotekarier/lärarbibliotekarier, som under maj 1998 besökte Sverige.

I februari i år mötte en grupp från BiS gamla och blivande projektdeltagare under några dagar på en seminarium utanför Johannesburg. Sam Ndawo, skolbiblioteksansvarig från provinsen Mpumalanga, sammanfattade goda effekter av sin grupps vecka i Sverige:

Skolbiblioteksfrågorna hade i ett svep fått en högre status och kommit i fokus. Och det var första gången man upplevt ett projekt med den här uppläggningen. Oftast brukar någon högre tjänsteman lägga beslag på en inbjudan att åka på studieresa - utan några förpliktelser! I många av provinserna verkar nu istället uttagningen ha skett under stor öppenhet. "Det här kommer att bli en modell för hur projekt skall gå till", sade Sam entusiastiskt.

Kanske kommer en av projektets viktigaste effekter visa sig vara att man fört samman alla de olika skolbiblioteksansvariga och nu påbörjat en process av erfarenhetsutbyte och en strävan efter att samarbeta kring sådant som information om ny litteratur, katalogisering, undervisningsmateriel osv. Som ett resultat av projektet har Utbildningsdepartementet inrättat en "Standing Committee of Provincial Heads" för att bryta isolering och även skapa en påtryckningsgrupp.

En av de stora utmaningarna i bibliotekssektorn kommer att bli att skapa samarbete mellan folkbiblioteken och undervisningen. På provinsnivå sorterar man under olika departement och har traditionellt haft helt olika inriktning. Nu behövs en omställning inom folkbiblioteken bort från den starka betoningen av förströelseläsning till bibliotek för studerandes behov. Den situationen kunde en av sverigeresenärerna, Meshack Mulaudzi, berätta om i Mail & Guardian (3-9 okt 1997): I Northern Provinces utgjorde 68 % av lånen skönlitteratur på afrikaans eller engelska och bara 32 % facklitteratur.

En viktig lärdom av stockholmsmötet blev att se till att nationella utbildningsdepartementet bereddes en tydlig plats i projektet för att på så vis underlätta kontakten med provinsdepartementen på ett smidigt sätt. Biblioteken - både de allmänna och skolbiblioteken - ingår i ett hierarkiskt system med provinsdepartementet som överordnad. På departementen finns ett litet antal bibliotekarier som har till uppgift att åka runt för att vägleda och råda skolor när det gäller biblioteksresurser. Uppgiften verkar övermäktig när en person ofta har några hundra skolor i sitt distrikt och konkurrensen om departementets få tjänstebilar är hård.

Projektet styrs av två stycken arbetsgrupper: LIWO med fyra personer (och June Matlala som adjungerad) och BiS med 5 personer (Barbro Bolonassos, Lena Lundgren, Kerstin Rydsjö, Helen Amborn och Lennart Wettmark). Under totalt c:a 15 månader är två bibliotekarier, anställda på två halvtider som projektledare i Pretoria. Vi är alla sammanlänkade genom e-post och kan med teknikens hjälp lätt sprida all relevant information till alla samtidigt. Projektet planeras därför under maximal öppenhet och med hjälp av en stor mängd e-brev. Sida finansierar det mer än två år långa projektet med 1,5 miljoner kronor.

BiS var tidigare medlem av ISAK, dvs den svenska paraplyorganisationen för motståndet mot apartheid. ISAK har nu efterträtts av Nätverket Södra Afrika. BiS är representerat i dess styrelse och är en del i de ansträngningar som Nätverket gör för att öka kontakten mellan Sverige och Sydafrika. Det märks även i vårt projekt, eftersom en viktig del spelas av svenska bibliotekarier på en rad orter: från Sundsvall i norr till Malmö i söder; Under fem dagar i maj tog många orter och otaliga människor och institutioner emot de 19 bibliotekarierna för att ge en mångfacetterad bild av det svenska samhället. Fokus låg förstås på skola och bibliotek, men många av deltagarna kom att bo hemma hos sina lokala värdar och fick därmed också insyn i svenskt vardagsliv. Ett av projektets uttalade mål är att uppmuntra fortsatta kontakter mellan människor i Sverige och Sydafrika. Under besöken skapades direkt en hel del brevkontakter och i förlängningen kanske det kommer att beröra även andra delar av samhället: idrottsklubbar, brevvänner etc. Det är inget unikt att ha en internationell kontakt för en skola i Sverige, men kommer det vara lika enkelt att upprätthålla med sydafrikanska skolor i svarta township, farmarskolor - kort sagt i projektets geografiska och sociala målgrupp "disadvantaged areas"?

Ur alla dessa skol-, klassrums- och biblioteksbesök som våra sydafrikanska gäster gjorde, kom säkert både aha-upplevelser och förvirring - och nya erfarenheter. Senare delen av de tio dagarna i Sverige tillbringade gruppen på Tollare folkhögskola utanför Stockholm, där syftet var att alla skall ges chansen att rapportera och bearbeta intryck och försöka överföra dem till användbara idéer att ta med hem.

Det kan förefalla vara ett stort avstånd mellan det materiella överflödet i de svenska skolorna och de flesta sydafrikanska. Vad vi tror - hoppas - ska komma fram är den kreativitet och det positiva klassrumsklimat som finns i många svenska skolor, liksom den idérikedom som bibliotek kan visa upp. Allt behöver inte kosta en massa pengar att göra. Det alla dessa positiva exempel vi medvetet har visat upp. Men vi kan också lära av Sydafrika! Av deras utmärkta nya skolbiblioteksutredning, tex.

Grundproblemet i Sydafrika är den ojämna fördelningen av resurser. Har man sett några av de väldiga ansamlingar av kåkstäder som finns runt de stora städerna i Sydafrika kan man drabbas av svårmod. Inget skolbiblioteksprojekt i världen ändrar på det, men inom vårt yrkesområde kan vi bidra något litet för att ge fler en chans att få en bättre utbildning. Och det finns många bibliotekarier i Sydafrika som vill göra en insats. Tillsammans är det alltid något.

Lennart Wettmark

e-post: sve.we@xpress.se

För den som vill läsa mer om det sydafrikanska majbesöket och skolbiblioteksprojektet hänvisas till ett kommande nummer av bis (3/98)

Back to LPYL start eller stäng fönstret!